VÅRA STADGAR
OM OSS
STYRELSE
PERSONUPPGIFTER
STADGAR FÖR ÖPPNA KRISTDEMOKRATER
Öppna Kristdemokrater startades som ett nätverk med anknytning till Kristdemokraterna den 23 februari 2016. I samband med Kristdemokraternas riksting i Umeå bildades den 9 november 2019 föreningen Öppna Kristdemokrater.
Dessa stadgar antogs vid Öppna Kristdemokraters årsmöte i Stockholm den 20 mars 2020.
AVSNITT 1: VÅRT NAMN, VISION OCH ÄNDAMÅL
§ 1. Vårt namn är Öppna Kristdemokrater
§ 2. Vi är en ideell förening som samarbetar med Kristdemokraterna och dess associerade förbund för att öka kunskapen om och förbättra livsvillkoren för människor som bryter normen för sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck och könskarakteristika.
§ 3. Vi arbetar utifrån den kristdemokratiska idétraditionen och en personalistisk människosyn för att alla människor oavsett sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck och könskarakteristika ska kunna förverkliga sig själva och leva i öppenhet och frihet utan rädsla för sociala repressalier, diskriminering, hot, våld eller trakasserier.
§ 4. Vi sätter personen i centrum och arbetar för att människan inte ska reduceras till en eller flera identiteter.
AVSNITT 2: VÅRA MEDLEMMAR
MEDLEMSKAP
§ 1. Alla som ställer sig bakom vår vision och vårt ändamål kan bli medlemmar i Öppna Kristdemokrater.
§ 2. Medlemskap söks hos riksförbundet som ansvarar för registrering av samtliga medlemmar liksom för att ta emot medlemsavgifter.
§ 3. Medlem ansluts till den avdelning som omfattar medlemmens bostadsort.
Om det finns särskilda skäl och om medlemmen uttryckt önskemål om det kan anslutning ske till annan avdelning än den som omfattar medlemmens bostadsort.
Saknas det avdelningar, eller om det finns färre än fem avdelningar och det saknas en avdelning som omfattar medlemmens bostadsort, blir medlemmen endast medlem i riksförbundet.
MEDLEMSAVGIFT
§ 4. Riksmötet fastställer medlemsavgiften.
§ 5. Riksmötet beslutar om hur intäkterna för medlemsavgiften ska fördelas
§ 6. Förbundsstyrelsen kan besluta om att en reducerad medlemsavgift ska gälla för en viss tid.
AVSNITT 3: VÅR ORGANISATION
§ 1. Vi är ett förbund uppbyggt av avdelningar. Varje avdelning är liksom riksförbundet självständiga juridiska personer.
§ 2. Förbundsstyrelsen ska fastställa en geografisk indelning för Öppna Kristdemokrater. Avdelningarna är geografiskt organiserade utifrån den indelning som förbundsstyrelsen bestämmer.
RIKSFÖRBUNDET
§ 3. Riksförbundet ansvarar för förbundets nationella och internationella arbete samt för att samordna och ge stöd till avdelningarnas arbete.
§ 4. Riksförbundet leds av förbundsstyrelsen som ansvarar inför riksmötet.
AVDELNINGAR
§ 5. Avdelningarna ansvarar inom sitt geografiska område för lokal och regional verksamhet.
§ 6. Avdelningar bedriver sin verksamhet självständigt inom ramen förbundets stadgar, andra styrdokument och beslut som fastställts av riksmötet eller förbundsstyrelsen.
§ 7. Varje avdelning ska anta av riksmötet fastställda avdelningsstadgar.
§ 8. En avdelning kan besluta om egna tilläggsstadgar så länge de inte står i strid med eller upphäver de av riksmötet beslutade avdelningsstadgarna eller andra av riksmötet fattade beslut.
Tilläggsstadgar ska skickas till förbundsstyrelsen för kännedom.
RAPPORTERING TILL RIKSFÖRBUNDET
§ 9. Avdelningarna ska efter varje årsmöte skicka sina årsmöteshandlingar till riksförbundet.
§ 10. Avdelningarna ska efter varje konstituerande styrelsemöte skicka mötesprotokoll till riksförbundet.
NY AVDELNING
§ 11. Den förening som vill anslutas som avdelning till Öppna Kristdemokrater ska ansöka om det hos förbundsstyrelsen.
Förbundsstyrelsen fattar beslut om anslutning samt om vilket geografiskt område avdelningen ska ansvara för.
Avdelningens medlemmar tas vid anslutning upp som medlemmar i Öppna Kristdemokrater.
AVSNITT 4: VÅRA BESLUTANDE ORGAN
§ 1. Riksmötet är Öppna Kristdemokraters högsta beslutande organ.
§ 2. Förbundsstyrelsen är Öppna Kristdemokraters högsta beslutande organ när riksmötet inte är samlat.
§ 3. Riksmötet beslutar om stadgar, arbetsordning för valberedningen, arbetsordning för revisorerna, gemensamma regler samt om förbundets mål och verksamhetens inriktning.
§ 4. Förbundsstyrelsen beslutar om förbundets varumärke.
Förbundsstyrelsen beslutar om policys, riktlinjer, strategier, planer och budget inom de ramar riksmötet beslutat.
Förbundsstyrelsen beslutar om arbetsordning för förbundsstyrelsen, firmateckning samt delegationsordning.
RIKSMÖTET
§ 5. Riksmötet består av ombud från avdelningarna.
Medlemmar som inte är anslutna till avdelningar kallas till riksmötet där de bland sig får utse ombud motsvarande det antal de skulle ha rätt till om de utgjorde en avdelning enligt den geografiska indelning förbundsstyrelsen bestämt.
§ 6. Det antal ombud en avdelning har rätt att utse bestäms av antalet medlemmar avdelningen hade den 31 december året innan riksmötet enligt nedanstående.
Varje avdelning har rätt att utse två ombud. En avdelning med minst 50 medlemmar har rätt att utse ytterligare ett ombud för varje påbörjat 50-tal medlemmar.
Avdelning som antagits som avdelning i förbundet efter den 31 december har rätt att utse två ombud.
Ingen avdelning får rösta för mer än en femtedel av de på riksmötet företrädda rösterna.
§ 7. Varje ombud på riksmötet har en röst.
Röstning med fullmakt är inte tillåten.
Ombud kan yttra sig och lägga förslag i alla frågor som riksmötet behandlar.
§ 8. Alla medlemmar har rätt att närvara och yttra sig vid riksmötet samt lämna motioner till ordinarie riksmöte.
Avdelningar har rätt att lämna motioner till Öppna Kristdemokraters ordinarie riksmöte.
§ 9. Förbundsstyrelsens ledamöter och tjänstgörande ersättare, valberedningens ledamöter samt Öppna Kristdemokraters revisorer har rätt att yttra sig och lägga förslag i alla frågor som riksmötet behandlar.
§ 10 Förbundsstyrelsen har tre röster på riksmötet. Förbundsstyrelsen bestämmer vilka personer i förbundsstyrelsen som ska rösta för förbundsstyrelsen.
Förbundsstyrelsen får inte rösta för mer än en femtedel av de på riksmötet företrädda rösterna.
§ 11. Beslut på riksmötet fattas genom öppen omröstning utom i fråga om val där det finns mer än en kandidat samt andra personfrågor än val.
Vid lika röstetal avgörs frågan genom lottning.
ORDINARIE RIKSMÖTE
§ 12. Riksmötet hålls vartannat år (ojämna år) tidigast den 15 juli och senast den 30 november.
§ 13. Förbundsstyrelsen skickar kallelse till ordinarie riksmötet till samtliga avdelningar senast sex månader före riksmötet.
De medlemmar som inte är anslutna till någon avdelning ska kallas till riksmötet på samma sätt som avdelningarna.
§ 14. Motioner som ska behandlas på riksmötet ska ha kommit till förbundet senast fyra månader före riksmötet.
§ 15. Handlingar som ska behandlas vid riksmötet ska ha kommit till avdelningarna senast fem veckor före riksmötet
§ 16. Följande frågor ska behandlas vid riksmötet:
- Riksmötets öppnande
- Justering av ombudsförteckning
- Val av riksmötespresidium
- Val av mötesordförande
- Val av mötessekreterare
- Val av två justeringspersoner och två rösträknare
- Fråga om riksmötet är stadgeenligt utlyst
- Fastställande av föredragningslista
- Redovisning av riksförbundets verksamhet och ekonomi
- Revisorernas berättelser
- Fråga om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen
- Motioner och propositioner
- Mål och inriktning för verksamheten
- Fastställande av medlemsavgift
- Val av förbundsstyrelse
- val av förbundsordförande
- val av första vice förbundsordförande
- val av andra vice förbundsordförande
- fastställande av antal ledamöter och ersättare
- val av ledamöter
- val av ersättare
- fastställande av i vilken ordning ersättarna ska tjänstgöra
- Övriga val
- val av revisorer och revisorsersättare
- val av valberedning och sammankallande för valberedningen
- val av nomineringsansvariga för nästa riksmötes valberedning
- Riksmötets avslutande
EXTRA RIKSMÖTE
§ 17. Förbundsstyrelsen kan kalla till extra riksmöte.
Extra riksmöte ska hållas om förbundets revisorer, minst en tredjedel av avdelningarna eller minst fem procent av förbundets medlemmar begär det.
Begäran om extra riksmöte ska göras skriftligen.
§ 18. Förbundsstyrelsen ska kalla till extra riksmöte så snart det kan ske efter att en begäran om extra riksmöte har kommit in till förbundsstyrelsen. Om förbundsstyrelsen inte kallar till extra riksmöte efter att det begärts ska förbundets revisorer sammankalla den extra riksmötet.
Ett extra riksmöte ska hållas inom åtta veckor efter att den har begärts.
§ 19. Extra riksmöte får inte hållas förrän minst tre månader har gått sedan ordinarie riksmöte eller extra riksmöte senast hölls. Detta gäller inte om extra riksmöte begärts av förbundets revisorer.
§ 20. Extra riksmöte kan hållas för att behandla särskilda frågor efter beslut av riksmöte eller förbundsstyrelse.
§ 21. Ett extra riksmöte får endast behandlas de frågor som angetts i kallelsen till det extra riksmötet.
§ 22. Handlingar i de frågor som ska behandlas vid det extra riksmötet ska skickas till avdelningarna senast tre veckor före extra riksmötet.
FÖRBUNDSSTYRELSE
§ 23. Förbundsstyrelsen ansvarar för förbundets organisation och förvaltningen av förbundets angelägenheter.
§ 24. Förbundsstyrelsen ska bestå av ett udda antal ledamöter inklusive förbundsordförande, första vice förbundsordförande, andra vice förbundsordförande ytterligare två till sex ledamöter. Dessutom väljer riksmötet upp till fyra ersättare.
§ 25. Ersättarna ska kallas till alla förbundsstyrelsens sammanträden och inträder till tjänstgöring i den ordning riksmötet bestämmer.
§ 26. Mandatperioden för de ordinarie ledamöterna och för ersättarna är två år.
§ 27. Förbundsstyrelsen ska efter varje riksmöte fatta beslut om en arbetsordning för sitt arbete.
§ 28. Förbundsstyrelsen ska sammanträda minst fyra gånger per år samt om minst tre ledamöter eller förbundets revisorer begär det.
§ 29. Alla förbundsstyrelsens ledamöter och ersättare har yttranderätt på förbundsstyrelsens möten men endast ledamöter och tjänstgörande ersättare har förslags- och rösträtt.
§ 30. Valberedningen och förbundets revisorer bör inbjudas att närvara vid minst ett av förbundsstyrelsens sammanträden varje år.
§ 31. Förbundsstyrelsen kan adjungera personer till sina sammanträden.
En adjungering kan inte avse längre tid än en riksmötesperiod.
§ 32. Förteckning över ärenden som ska behandlas på förbundsstyrelsen sammanträde ska skickas till samtliga ledamöter och ersättare en vecka före sammanträdet.
Ett ärende som inte meddelats en vecka före sammanträdet kan upptas på dagordningen om förbundsstyrelsen medger det genom beslut fattat med kvalificerad majoritet bestående av minst två tredjedelar av de i förbundsstyrelsen närvarande ledamöterna och tjänstgörande ersättarna.
§ 33. Förbundsstyrelsen är beslutsmässig om minst hälften av ledamöterna eller deras tjänstgörande ersättare är närvarande.
§ 34. Beslut i förbundsstyrelsen fattas med öppen omröstning utom i fråga om val där det finns mer än en kandidat samt andra personfrågor än val.
Vid lika röstetal är mötesordförandes röst utslagsgivande utom i fråga om val som avgörs genom lottning.
LÖPANDE MOTIONSRÄTT
§ 35. Medlem eller avdelning har rätt att när som helst skicka motioner med förslag till förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsen ska besvara en sådan motion inom fyra månader.
Är motionären inte nöjd med förbundsstyrelsens svar kan motionären begära att frågan skall behandlas på nästkommande riksmöte.
MEDLEMSOMRÖSTNING
§36. Förbundsstyrelsen kan besluta att hålla medlemsomröstning i principiellt viktiga frågor eller när den i övrigt anser att medlemmarna bör ges ett mer direkt inflytande.
Medlemsomröstning får inte hållas i val eller andra personfrågor.
§37. Medlemsomröstning ska hållas med hjälp av det digitala verktyg som förbundsstyrelsen bestämmer.
§38. Medlemmarna ska ges fyra veckor att rösta i medlemsomröstningen.
§39. En medlemsomröstning är beslutande ifall minst tre fjärdedelar av de medlemmar som betalt medlemsavgift under året eller, i det fall omröstningen hålls under första kvartalet, föregående år deltar i omröstningen. I andra fall är omröstningen endast rådgivande.
§40. Förbundsstyrelsen ska besluta att hålla medlemsomröstning i en fråga om minst hälften av avdelningarna begär det.
Det är förbundsstyrelsen ansvar att självständigt besluta hur frågan eller frågorna i medlemsomröstningen ska formuleras.
AVSNITT 5: VÅRA FÖRETRÄDARE
§ 1. För att kunna inneha förtroendeuppdrag inom Öppna Kristdemokrater måste en vara medlem i Öppna Kristdemokrater.
En valberedare eller revisor i riksförbundet kan inte inneha uppdrag i förbundsstyrelsen.
FÖRBUNDSORDFÖRANDE OCH VICE FÖRBUNDSORDFÖRANDE
§ 2. Förbundsordförande väljs på riksmötet och ska leda förbundsstyrelsen arbete och följa upp att styrelsen fullgör de uppgifter som anges i styrelsens arbetsordning.
§ 3. Första och andra vice förbundsordföranden väljs på riksmötet ska bistå förbundsordföranden i dennes uppdrag samt träda in när förbundsordföranden är förhindrad.
§ 4. Förbundsordföranden ska med stöd av första och andra vice förbundsordföranden leda och följa upp förbundsstyrelsens sammanträden, hålla kontakt med avdelningar och det omgivande samhället, samt företräda och representera Öppna Kristdemokrater i medier och andra sammanhang. I uppdraget ska den särskilt beakta strategiska, ideologiska och för förbundet principiella frågor, liksom verka för förbundets långsiktiga utveckling och ekonomiska stabilitet.
VALBEREDNING
§ 5. Riksmötet väljer en valberedning som ska bestå av minst tre personer varav en sammankallande. Riksmötet kan också välja att utse ersättare för valberedarna.
Ersättarna inträder till tjänstgöring i den ordning riksmötet bestämmer
§ 6. Riksmötet ska besluta om en arbetsordning för valberedningens arbete.
§ 7. Alla medlemmar i Öppna Kristdemokrater kan nominera kandidater eller lämna namnförslag till valberedningen fram till fyra månader innan ordinarie riksmöte. Valberedningen kan förlänga nomineringstiden med ytterligare en månad om den bedömer att det behövs.
§ 8. Valberedningens förslag till de olika förtroendeposterna ska ha kommit till avdelningarna senast fem veckor före riksmötet.
§ 9. Valberedningen ska samtidigt med sina egna förslag skicka ut information om övriga nominerade personer som önskar kandidera utanför valberedningens förslag.
NOMINERINGSANSVARIGA FÖR NÄSTA RIKSMÖTE VALBEREDNING
§ 10. Riksmötet ska utse en av ledamöterna och en av ersättarna, om det finns sådana, i valberedningen att ansvara för att ta fram förslag till valberedning att väljas på nästa riksmöte. De som utses till nomineringsansvariga får inte själva kandidera till den valberedning som ska väljas på nästa riksmöte.
AVSNITT 6: SÅ TAR VI ANSVAR FÖR VERKSAMHETEN
RÄKENSKAPSÅR
§ 1. Öppna Kristdemokraters räkenskapsår är kalenderår, 1 januari till 31 december.
RÄTT ATT TECKNA ÖPPNA KRISTDEMOKRATERS FIRMA
§ 2. Förbundsstyrelsen ska besluta om vem som har rätt att teckna Öppna Kristdemokraters firma och inom vilka ramar det får ske.
AVSNITT 7: SÅ GRANSKAS VÅR VERKSAMHET
REVISION OCH REVISORER
§ 1 Riksmötet ska utse minst en revisor.
Riksmötet bör även utse minst en revisorsersättare.
Anlitas en auktoriserad revisor ska Öppna Kristdemokrater även ha minst en förtroendevald revisor.
§ 2. Riksmötet ska besluta om en arbetsordning för revisorerna.
§ 3. Revisorerna ska granska förbundets räkenskaper och förvaltning och lämna en berättelse över sin verksamhet till varje ordinarie riksmöte.
§ 4. Revisionen ska utföras i enlighet god revisionssed och den av riksmötet beslutade arbetsordningen.
AVSNITT 8: SÅ TOLKAR VI STADGAR OCH RIKSMÖTESBESLUT
§ 1. Förbundsstyrelsen ansvarar för att tolka stadgar och riksmötesbeslut när inte riksmötet är samlat.
§ 2. Förbundsstyrelsen avgör frågor gällande tolkning av avdelningarnas stadgar inklusive eventuella tilläggsstadgar.
AVSNITT 9: SÅ GÖR VI OM FÖRTROENDEVALDA, MEDLEMMAR ELLER AVDELNINGAR SKADAR ÖPPNA KRISTDEMOKRATER
FÖRBUD ATT INNEHA FÖRTROENDEUPPDRAG
§ 1. Förbundsstyrelsen kan förbjuda en medlem att inneha förtroendeuppdrag inom Öppna Kristdemokrater om den
- inte följer stadgar eller riksmötesbeslut,
- utsätter organisationen för skada eller risk för skada, eller
- genom sitt förtroendeuppdrag uppträder på sådant sätt att det allvarlig undergräver förtroendet för Öppna Kristdemokrater.
UTESLUTNING AV MEDLEMMAR
§ 2. Förbundsstyrelsen kan besluta att utesluta en medlem om den
- allvarligt skadat, eller riskerar att allvarligt skada, förbundets eller en avdelnings verksamhet eller anseende,
- i väsentlig grad motverkar förbundets vision, syfte och ändamål eller om andra allvarliga skäl finns.
- har uteslutits från Kristdemokraterna eller något av partiets associerade förbund
En medlem som utesluts från Öppna Kristdemokrater utesluts också från den avdelning den är ansluten till.
§ 3. Styrelsen för en avdelning kan begära att förbundsstyrelsen ska pröva frågan om att utesluta en medlem.
Förbundsstyrelsen kan också själv väcka fråga om uteslutning av en medlem.
UTESLUTNING AV EN AVDELNING
§ 4. Förbundsstyrelsen kan utesluta en avdelning från Öppna Kristdemokrater om den:
- allvarligt skadat, eller riskerar att allvarligt skada, förbundets verksamhet eller anseende,
- inte följer förbundets stadgar,
- inte följer beslut som tagits av riksmötet eller förbundsstyrelsen,
- i väsentlig grad motverkar förbundets vision, syfte och ändamål eller av annan skälig anledning inte kan ses som avdelning.
UPPLÖSNING AV AVDELNING
§ 5. En avdelning som har haft färre än tre medlemmar eller inte har haft någon verksamhet under minst två år i rad kan upplösas.
TVÅNGSFÖRVALTNING AV EN AVDELNING
§ 6. Förbundsstyrelsen kan överta förvaltningen av en avdelning om avdelningen missköter sina åtaganden gentemot
- bidragsgivare eller medlemmar,
- förbundets eller den egna avdelningens stadgar,
- beslut som tagits av riksmötet, förbundsstyrelsen eller avdelningens årsmöte.
SAMRÅD INFÖR BESLUT
§ 7. Innan förbundsstyrelsen fattar beslut om att en medlem inte får inneha förtroendeuppdrag eller beslut om att utesluta en medlem ska förbundsstyrelsen om det är möjligt samråda med den avdelning som medlemmen tillhör. Medlemmen ska också erbjudas möjlighet att själv yttra sig till förbundsstyrelsen.
§ 8. Beslut om att utesluta eller upplösa en avdelning, eller att överta förvaltningen av en avdelning fattas av förbundsstyrelsen efter samråd med förbundets revisorer.
§ 9. Innan förbundsstyrelsen fattar beslut om att utesluta en avdelning, eller att överta förvaltningen av en avdelning ska förbundsstyrelsen om det är möjligt ge den eller de avdelningar som berörs möjlighet att yttra sig.
Innan förbundsstyrelsen fattar beslut om att upplösa en avdelning ska närliggande avdelningar ges tillfälle att yttra sig i frågan om det är möjligt.
REGLER FÖR BESLUT
§ 10. För beslut om att avstänga en medlem från möjligheten att inneha förtroendeuppdrag, utesluta en medlem, utesluta eller upplösa en avdelning, eller att överta förvaltningen av en avdelning krävs att minst två tredjedelar av samtliga röstande i förbundsstyrelsen ställer sig bakom beslutet.
§ 11. Beslut om att avstänga en medlem från möjligheten att inneha förtroendeuppdrag, utesluta en medlem, utesluta eller upplösa en avdelning, eller att överta förvaltningen av en avdelning ska motiveras.
Förbundsstyrelsen ska skriftligen informera de som berörs av beslutet.
När förbundsstyrelsen beslutar om att upplösa en avdelning ska förbundsstyrelsen skriftligen informera närliggande avdelningar om beslutet.
§ 12. Beslut om att avstänga en medlem från möjligheten att inneha förtroendeuppdrag och beslut om att utesluta en medlem ska gälla för viss tid men aldrig mer än tio år.
§ 13. Beslut om att överta förvaltningen av en avdelning kan endast gälla under en begränsad period och inte längre än tills dess att årsmöte kan hållas i berörd avdelning.
MÖJLIGHET ATT ÖVERKLAGA
§ 14. Beslut om att avstänga en medlem från möjligheten att inneha förtroendeuppdrag, utesluta en medlem samt utesluta eller upplösa en avdelning kan överklagas av de som berörs av beslutet. Överklagan ska skickas till förbundsstyrelsen och ha inkommit senast tre månader efter beslutet.
Förbundsstyrelsen ska låta förbundets revisorer yttra sig om överklagan.
Beslut om överklagan fattas av riksmötet.
AVSNITT 10: SÅ ÄNDRAR VI STADGARNA
§ 1. Stadgarnas avsnitt 1, 10 och 11 kan ändras genom enhälligt beslut vid ordinarie riksmöte eller genom likadana beslut som stöds av minst två tredjedelar av de röstande och mer än hälften av de i röstlängden upptagna ombuden vid två på varandra följande riksmöten varav ett ska vara ordinarie riksmöte.
§ 2. Övriga delar av stadgarna kan ändras genom beslut vid ett riksmöte om minst två tredjedelar av de röstande och mer än hälften av de i röstlängden upptagna ombuden röstar för det eller genom beslut med enkel majoritet på två på varandra följande riksmöten varav ett ska vara ordinarie riksmöte.
AVSNITT 11: SÅ UPPLÖSER VI ÖPPNA KRISTDEMOKRATER
§ 1. Öppna Kristdemokrater kan upplösas endast genom likadana beslut vid två på varandra följande ordinarie riksmöten och då endast om riksmötet beslutar så med minst tre fjärdedelars majoritet av de i röstlängden upptagna ombuden.
§ 2. Om förbundet upplöses ska de tillgångar som då finns kvar tillfalla Kristdemokraterna.
Förbundets handlingar ska efter upplösning överlåtas till Riksarkivet.
Förbundets mediabestånd ska efter upplösning överlåtas till Kungliga Biblioteket.